Det gick inte alls att springa idag. Blä! Tror jag har en infektion i kroppen. Det började med munsår (det gör det alltid) för några dagar sen och imorse vaknade jag med en klump i halsen. Men jag tänkte att jag nog skulle må bättre efter lite te och jag kan ju jogga lite i alla fall, jag behöver ju inte springa en halvmara men si så där en 7-8km klarar jag nog av.
Näpp! Efter typ en kilometer bestämde sig mina ben för att springa hem igen. Jag försökte lite halvhjärtat övertyga dem att fortsätta men sen tänkte jag att man ska ju lyssna på sin kropp så jag följde med dem tillbaks till bilen. Får vara hemma och vila idag istället. För det är ju så kul! :(
Kom hem och var rätt sur.
Men sen tänkte jag på en föreläsare jag lyssnade på när jag var på konferens i Stockholm förra veckan. Det ingick ett antal föreläsningar som man fick välja mellan. Vi anmälde oss för jätte längesen och jag hade helt glömt bort vad jag hade valt. När vi sen fick schemat såg jag att jag anmält mig till något som hette "Tankens kraft". Tyckte det verkade aningens flummigt men pallrade mig dit ändå, SÅ kom jag in där i salen och såg föreläsaren som satt där på podiet. Vad glad jag blev när jag såg honom! Jag hade inte förstått att det var han! Han vars bok jag stått med i handen och tänkt att den vill jag läsa men sen har det av olika anledningar inte blivit av. Han heter Mikael Andersson och har skrivit boken "Armlös, benlös men inte hopplös" (som du kan läsa mer om här)
Och nu satt han där livs levande framför mig! (och 400 till)
För er som inte sett eller hört om honom så föddes han i mitten av 60-talet utan armar och ben. Han fick inte komma hem alls förrän han var 1 år och hans föräldrar tvingades lämna bort honom i långa tider under hans barndom för utprovning och träning med proteser som aldrig funkade.
Nu är han 50 år, gift, fyra barn och driver eget som föreläsare. Dessutom kan han stå på händer.
Att höra honom berätta om sin otroliga livsresa var oerhört inspirerande. Dagen efter gick jag och skaffade boken och stäckläste den.
Jag hade kanske redan börjat fatta det men den här föreläsningen kom precis i rättan tid.
Jag kan göra vad jag vill! Jag måste bara tro på det, jobba för det, inte ge upp och fortsätta vara positiv.
Och absolut inte deppa ihopp totalt över en liten förkylning!
The running didn't go well at all today! :( I think I have some kind of infection that won't go away but won't really break out into a full blown cold either. It started with a cold sore (it always does) a few days ago and this morning I woke up with a lump in my throat. But I thought that I would probably feel better after some tea and I could at least go jogging a bit. I don't need to run half a marathon but 7-8k at a slow pace I was sure that I could do.
Nope! After about 1k my legs decided to run back home. I half heartedly tried to convince them to go on but then decided that you should listen to you body and came with them back to the car. Going to have to stay home and rest today instead. Because that's so much fun! :( Came home pretty pissed.
But then I came to think about a lecturer I got to listen to at a conference in Stockholm last week. The conference featured some lectures to choose from. We made our choices ages ago and I had completely forgotten it. SO when I got the schedule I saw that I had chosen something called "The power of Thought". I thought it sounded a bit out there but I went anyway. Then I came into the room and saw the lecturer sitting there in the front. I was so happy to see him! Because there he was. The guy whose book I've been standing with in my hand so many times and thought that I really want to read this one but then for some reason never did. His name is Mikael Andersson, he wrote a book called (freely translated) Armless Legless but not hopeless.
For those of you who haven't heard of him he was born in the mid 60s in Sweden without arms and legs. He wasn't allowed to come home to his parents at all until he was 1 years old and had to spend long periods away from his family as a child trying out artificial arms and legs that never worked. Now he's 50 years of age, married with four kids and has his own business as a lecturer. To hear him tell the story about his amazing life journey was incredibly inspiring. The day after I went and got the book!
I had started to get it already but this lecture really came at the right time. I can do whatever I want to! I just have to believe in it, work for it, not give up and stay optimistic.
And absolutely not break down over a small cold!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar